Volvo 245 GL -88


Ytterligare en bil som jag blev erbjuden att köpa. "Vill du köpa en 245:a billigt? Annars åker den till skroten!"
Ja, denna relativt fina 245 -88 skulle ha skrotats annars, för att förra ägaren var trött på den och ett bromsok hade börjat kärva. För 2000 kr blev den min istället. Besiktigad, skattad och körklar. Dit med ett nytt bromsok så fungerade bilen perfekt igen.
240-seriens största fiende, rosten, finns det inte mycket av på detta exemplar. Kanske tack vare eftermonterade innerskärmar i de bakre hjulhusen och en dekal från "Rostskyddarna" i bakrutan. Det är "standard" rosten i dörrarnas nederkanter samt lite i vänster skärmkant bak. Undertill finns inte en rostfläck. Bakluckan var bytt mot en rostfri, dock i fel färg.
Nu hade jag plötsligt två nyare, nästan likadana 245:or vilket är ganska onödigt. Därför skulle en säljas och det blev inte denna utan min vita 89:a, då denna röda är i allmänt bättre skick trots att den är äldre och har gått längre.

Dessa bilder är tagna strax efter att jag köpt bilen. Plåtfälgarna har försetts med snobbringar och navkapslar, nummerplåtarna är bytta och 5W lampor har monterats i dimbakljusen.

Här är inredningen urplockad för installation av centrallåsets kabelhärva, samt ledningar till nivåreglering och stereo.

16" fälgarna som egentligen var avsedda för 244-projektet hamnade på 245:an, med nya däck. Lite stylingdelar har också monterats i form av vita blinkersglas.

Lacken var matt och skiftade i lila, bilen hade förmodligen inte vaxats de senaste 10 åren. Så det var dags för maskinpolering och vaxning.

Efter vaxningen. Skillnaden blev enorm! Nu fick bilen tillbaka sin riktiga färg: mörkröd, inte matt lila. Nu måste jag snygga till listerna nertill på dörrarna också. Och lacka bakluckan i bilens färg (den är klarröd). Och så skulle det inte vara fel med vita blinkers bak. Dragkrok vore inte heller dumt.

Båda stolarna var ordentligt nedsuttna och har renoverats och tvättats. Varvräknare och några andra tillbehör har installerats, som digital yttertemperaturmätare och växelspaksdamask i skinn. Nivåregleringens kontrollpanel och kompressor är installerade, men luftdämparna har ännu inte monterats. Ratten (samma som i Turbon) är original till den här årsmodellen.

Motorrummet är faktiskt tvättat, fastän det inte glänser. Det var mycket värre innan. Motorn fungerar perfekt. Vid 36000 mil fick den en ny vattenpump och kamrem, originaldelar såklart.

Jag hittade beige elhisshandtag på skroten, och då fanns det ingen anledning att inte montera elhissarna jag hade liggande. Utrustning är roligt! Golvmattorna skurades när de var urmonterade, och även baksätets klädsel tvättades.
Dessutom har en lackad frontspoiler monterats. För ökad komfort vintertid har motorvärmare monterats, samt ett par rejäla extraljus.

Bakaxeln mådde inte bra efter 36000 mil. Den tjöt ordentligt i hastigheter över 80 km/h, dessutom lät det illa från diffen vid svängar. Bäst att byta bakaxeln innan den rasar!
Bussningarna var inte heller i bästa skick. Så samtliga gummibussningar byttes mot nya som pressades i nymålade länkarmar. Bakaxeln blev en bättre begagnad från skroten som målades. Bromssköldar och handbromsbackarna byttes också. Och luftdämparna monterades, så nu har jag fungerande nivåreglering.
Vilken skillnad det blev! Inget mer tjutande oljud, inget klonk och glapp vid växlingar och inga vibrationer vid segdragning, och dessutom fungerande handbroms. Bakvagnsrenoveringen kostade mer än vad jag gav för hela bilen, men det var det värt!

Nya bilder med vinterdäcken på (december -05).
Bakluckan i annan färg skämmer utseendet, men den får vara tills jag hittat en rosfri 90- baklucka med den större rutan.
Här syns även att bilen numera är utrustad med dragkrok. Föregående ägare hade klarat sig utan drag i 17 år. Jag klarade mig utan i ett halvår, sedan skruvades en gratis begagnad dragkrok på plats och bilen registreringsbesiktigades med drag.

Bilder från sommaren 2006. Jag har införskaffat en rostfri baklucka av nya modellen, men har inte haft tid att lacka och montera den. Vita blinkers bak har monterats och Virgofälgar till sommardäcken.

Lagom till att bilen snart passerat 40.000 mil byttes kamaxeln. Den trötta originalmonterade M-kammen åkte ur till förmån för en V-kam från en 740 GLE med B230E.
Original är B230F-motorn högst motvillig att varva mer än 3500 rpm. Med V-kammen blev det skillnad, nu drar motorn fint till varvstoppet och lågvarvsegenskaperna är nästan lika bra som förut. Resultatet blev en betydligt piggare bil, särskilt märkbart vid omkörningar då man nu kan varva ur 3:ans växel.
Jag passade också på att byta gummidämparna under ventiltryckarna som reducerar ventilljudet, (se bilden!) Jag behöver väl inte tala om vilka gummiringar på bilden som är de gamla...


Den "magiska gränsen" 40.000 mil passerades den 1 april 2007. Bilen rasade inte ihop direkt efteråt, den går precis lika bra som förut.


Nya bilder från april 2007. Nypolerad och vaxad bil, det var två år sedan den vaxades sist så skillnaden blev återigen klart märkbar.
På inredningsbilderna syns armstödet mellan stolarna som är ett originaltillbehör, samt att stolarna fått nackstödskuddar med rätt klädsel. Vanligtvis sitter överdragsklädsel på stolarna för att skydda dem mot smuts.


81 bilder på rostlagning finns på en egen sida, klicka på bilden ovan!


November 2007. Rostlagningen äntligen färdig! För första gången på många år har dessutom bakluckan samma färg som resten av bilen. Det ser otroligt mycket bättre ut. Jag passade också på att lacka backspeglarna.
Inredningen är bytt till ribbplysch från en 245GL -88B, med nackstöd i baksätet (saknas på bilderna). Plyschklädsen har ändrat färg med tiden och är numera lite rödaktig. Men den är ändå mycket snyggare än den gamla inredningen. All inredning i bagageutrymmet är också i plysch. Vanligtvis ligger en gummimatta där så att man vågar lasta smutsiga saker.

245 fakta i tabellform
Bil: Volvo 245-883 GL 1988.
Kaross: Nya modellen av baklucka, vita blinkers runt om, lackad frontspoiler, lackade backspeglar, helkromad grill, kromat slutrör, annars original. Plastinnerskärmar bak.
Motor: B230F (LH-Jetronic 2.2 insprutning och katalysator). V-kam från 740 med B230E.
116 hk/183 Nm. Bensinförbrukning ca 0,9 l/mil blandad körning.
Transmission: M47 5-växlad manuell växellåda. Bakaxel från 245 1987.
Chassi: Original. Alla bussningar i bakvagnsupphängningen bytta mot nya.
19mm krängningshämmare bak från 244.
Lack: Solid vinröd 211.
Hjul: 240 Turbo-fälgar "Virgo"med 195/65-15" däck och tillhörande kupolmuttrar + låsmuttrar.
Inredning: Beige ribbplyschinredning från en 245 -88B.
Växelspaksdamask i beige skinn. Armstöd med mugghållare. Nackstödskuddar fram och bak. Lastgaller, original plastmatta i bagageutrymmet.
Utrustning: Servostyrning, centrallås, elhissar fram och bak, dragkrok, motorvärmare,
extraljus, varvräknare i huvudinstrumentet, digital yttertempmätare, 52 mm klocka.
Stereo: Gammal Panasonic CD-radio.
Volvo originalhögtalare "HT-168" i fram- och bakdörrarna.
Mätarställning: 41700 mil.
Antal ägare: 8 st.
I min ägo sedan: Oktober 2004.
Status: I trafik, används varje dag.
Framtidsplaner: Demontera och lacka "rostdöljarlisterna" på dörrarna.



Senast uppdaterad 08-04-18